Under det senaste decenniet är ökat fiberintag för att motverka mag- och tarmsjukdomar en vanlig rekommendation från myndighetshåll i Västvärlden. Mycket av detta fokus på fiberhypotesen beror på en näringsprofessor och en läkare [1] som ansåg att avsaknaden av kostfiber i kosthållningen var en viktig orsak till mag- och tarmproblem, skriver Helsemagasinet. Fiberhypotesen är idag ifrågasatt.

Text: Birthe Storaker, ”Har du forstoppelse? Sittestillingen kan hjelpe deg!” | Översättning: Madeleine Lidman | Bild: Hukställning hjälper mot förstoppning. Foto: Edwin Doms. Licens: CC0 1.0, Pixabay.com

Fiberhypotesen omfamnades av myndigheterna och spannmålsindustrin, som kunde marknadsföra fibertillskott som ”medicin” mot mag- och tarmsjukdomar, men hypotesen är baserad på en otillräcklig teori, säger författaren Jonathan Isbit. Jonathan Isbit upptäckte genom yoga, vad som är det mest naturliga och hälsofrämjande sättet att göra ”nummer två” på.


Två tredjedelar av mänskligheten använder hukställning för att uträtta sina behov. I dessa kulturer är många tarmsjukdomar nästan okända.


Sittställning kan vara viktigare än mycket fibrer i maten

Om man har en evolutionär tankegång som grund vid bedömningen av möjliga orsaker till mag- och tarmsjukdomar, kan en logisk slutsats bli att sittställningen spelar en mycket större roll för problemen än mängden kostfiber. Enligt Isbit finns det sju fördelar med att sitta på huk, som återges i artikeln Helsemagasinet.


Alla som rent fysiskt har förmågan bör överväga att sitta på huk på toalettringen när de ska gå på toaletten.


För att underlätta det hela kan man använda ett stativ som ger ett nödvändigt stöd för fötterna, då knäna kommer högre upp. För de som tycker det är svårt att sitta på huk eller tycker det är opraktiskt att sitta på toalettringen, kan man ställa en pall framför toaletten och placera benen där. Det hjälper till en del och motverkar behovet att trycka på för att få ut avföringen.

Text: Birthe Storaker | Översättning: Madeleine Lidman

Källor och relaterat

[1] den kanadensiska näringsprofessorn, biokemisten Norman J. Temple PhD (1921-2006) och världsberömda brittiska läkaren Denis Parsons Burkitt (1911-1993).

Föregående artikelIntressekonflikter påverkar bedömningen av HPV-vaccinets säkerhet
Nästa artikelLMV: Utsläpp av antibiotika har kartlagts
Birthe Storaker
Birthe Storaker är frilansjournalist (f. 1964) och bla civilekonom från Handelshögskolan.

Lämna ett svar